NataliFikas_Sv_V_nonips.jpg
Search

Förlossningsberättelse med Elton




2021-10-05.


Natten innan hade jag vaknat upp av ett gäng smärtsamma värkar så jag kände att något var på G. Värkarna försvann dock när jag gick upp på morgonen. Men jag kände i kroppen under dagen att något var på gång och litade på den känslan så jag och Chris bestämde oss för att åka in vid 16. Hade varit nervös över resan in (1,5 h) men vi fick en perfekt resa in utan värkar där vi lyssnade på skön musik och körde lugnt.


Vi mötte upp min vän Maria vid BB Sthlm och gick in för kontroll. Jag var igång i men det som saknades var mer regelbundna värkar så de bad oss gå och äta middag och komma tillbaka sen. Men så fort vi beställt mat började värkarna ordentligt så vi fick åka tillbaka direkt. 20:30 blev jag inskriven och välkomnad upp på förlossningen. De visste att jag ville vara och föda i förlossningspoolen så den var uppfylld så jag kunde hoppa ner där direkt.


Jag hade skrivit i mitt förlossningsbrev att jag ville ha så lite personal som möjligt på rummet, inga vaginala undersökningar och inget CTG utan lyssna då och då med doppler så de lämnade oss ensamma i det mörka, varma rummet som endast lystes upp av några elektriska levande ljus. Värkarna var intensiva och jag tog dem panna mot panna med antingen Maria eller Chris. Vattnet var så otroligt skönt och avslappnande och jag hade plats att sitta som jag ville och röra mig i poolen.


Efter ett tag blev värkarna ännu mer intensiva och tätare. Jag började känna att jag snart inte klarade mer, det kändes som att kroppen skulle gå sönder under varje värk. Jag tänkte: Det här är typiska känslor och tankar när man är i övergångsskedet precis innan krystfasen - kan jag redan vara här!? Jag bad om att få lustgas och den hjälpte mig att ta mig igenom de värsta värkarna.


Och helt plötsligt förändrades värkarna och blev till krystvärkar. En barnmorska kom in i rummet och satte sig tyst i ett hörn av rummet för att finnas där om vi behövde henne. Det var helt otroligt. Kroppen togs över helt av krystningen och jag bara följde med i poolen. Jag kände hur bebisen kom neråt och nedåt. Efter ett tag kom den där brännande känslan och så var huvudet ute! Och efter nästa värk kom även kroppen och jag tog emot bebisen under vattnet och tog upp den på bröstet. Det var en frisk och välmående pojke! Känslan var otrolig. Helt magisk upplevelse!! 🌟



0 comments